Denna publicering lämnas in under:
Hemsida höjdpunkter,
Intervjuer såväl som kolumner
Rogeraska
av Roger Ash
En av de saker jag verkligen tycker om serier är den samarbetande insatsen. Ofta är det en grupp människor (författare, penna, bläck, färgist, brev, såväl som redaktör) som arbetar tillsammans för att lägga ut den allra bästa komiken de kan. Men det finns tillfällen då kombinationen av författare såväl som konstnären skapar något magiskt; något som är mer än summan av de två delarna. Idag ska jag prata om några av mina föredragna författare/konstnärsteam.
Innan jag går någon typ av vidare vill jag säga att jag är väl medveten om att det finns många enastående serier där de uppgifter som jag nämnde ovan görs av bara en eller två personer. Det finns många fina författare/artister vars verk jag tycker om att inklusive Walter Simonson, Stan Sakai, Carl Barks, Terry Moore, Bob Burden, Matt Wagner, samt Darwyn Cooke, bara för att nämna några. (Även om det finns något partnerskap där så bra som jag inte kan tro på Simonsons arbete utan till exempel bidrag från Letterer John Workman. annan. Inte alls. Jag vill bara lysa upp några av de traditionella lagen som har gett mig att läsa njutning under åren.
The Great Four av Lee & Kirby
Det traditionella författaren/konstnärsteamet, liksom det som många bedömer andra efter, är Stan Lee och Jack Kirby. Medan de båda gjorde underbart arbete med andra (och Kirby på egen hand), är serierna de gjorde tillsammans min favorit. Det var en period under deras traditionella körning på Great Four när de bara sköt på alla cylindrar såväl som månad efter månad de introducerade karaktärer som skulle bli stora spelare i Marvel World inklusive Galactus, Silver Surfer, Inhumans, som som Black Panther. Vad de gjorde tillsammans – de stora fyra, The Avengers, The Incredible Hulk, Thor, liksom så många andra – var ren seriemagi.
X-Men av Claremont & Byrne
I mina tidiga dagar med komisk insamling var en av mina föredragna serier Marvels X-Men såväl som en enorm anledning till det var det innovativa teamet av Chris Claremont såväl som John Byrne, tillsammans med Inker Terry Austin. Det finns många som ser på denna period som den traditionella perioden för den helt nya, helt olika X-Men-såväl som med stor anledning. Medan teamet introducerades av Len Wein såväl som Dave Cockrum i Giant Size X-Men #1 med Claremont som tog över skriptuppgifter över Weins tomt i X-Men #94 samt full komponerande uppgifter i #97, var det Claremont /Byrne ålder som definierade dessa karaktärer under många år framöver. Byrnes konst fångade helt vad Claremonts manus krävde, vare sig superhjältiska handlingar eller tystare karaktärstunder. Men X-Men var inte deras enda arbete tillsammans som ett team. De gav också oförglömliga berättelser i Marvel Team-Up (inklusive det allra första utseendet på arkaden) samt järnhand (där Sabretooth debuterade), förutom andra serier. Något med deras partnerskap klickade bara och skapade något speciellt.
New Teen Titans av Wolfman & Perez
Ett annat traditionellt lag som samlades runt den tiden var Marv Wolfman såväl som George Perez. Medan jag definitivt gillade de serier de skapade med andra, var deras samling på nya tonårstitaner en uppenbarelse. För någon som var ny på DC -serier som jag var, var den enda karaktären jag förstod i serien Robin liksom det från Batman TV -serien. Wolfman såväl som Perez introducerade mig för den “riktiga” Robin förutom andra långvariga DC-karaktärer som jag förstod något om (Kid Flash, Changling/Beast Boy, frågeflicka) samt berättade för mig allt jag behövde förstå för att njuta av Deras äventyr förutom att introducera väl avrundade nya karaktärer (Starfire, Raven, Cyborg). Det var en fantastisk introduktion till DC -universum. Deras komiska dilemma på oändliga jordar satte en grundläggande för evenemangsövergångar som har förblivit orörda såväl som deras historia om DC -världen behövdes läsa för DC -fans i flera år.
Justice League av Giffen, Dematteis & Maguire
Ett av de roligare lagen att hitta var författarna J.M Dematteis & Keith Giffen samt konstnären Kevin Maguire. De inledde ”Bwah-ha-ha” -åldern i Justice League där humor tillfredsställde superhjälte action på. En del av anledningen till att boken fungerade så bra i min synvinkel var Maguires konst. Så mycket av humorn berodde på karaktärens personligheter, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Maguire kunde göra karaktärerna att agera som är svårare att göra än du kanske tror. Det verkar vara extremt få människor på staketet om deras samarbeten; Människor gillar antingen exakt hur de infunderade humor i serierna, eller så ogillar de det och tror att det på något sätt minskar hjältarna. Sanningen att folkLe pratar fortfarande om sitt arbete tillsammans om Justice League idag såväl som att de gjorde två uppföljningshistorier (en berättelse i JLA: klassificerad såväl som en miniserie) samt en special med de karaktärer som jag tror visar att många fler människor Känn den metod jag gör med deras arbete tillsammans än inte. Deras arbete med Marvel’s Defenders såväl som DC: s Metal Guy är också fantastiskt kul samt har exakt samma ton som deras arbete på Justice League såväl som det är värt att söka.
Det har funnits andra fantastiska författare/artistpartnerskap under åren, men det är några av mina favoriter. Nu är det din tur. Vem är några av dina föredragna innovativa team? Kommentera nedan samt gå med i konversationen!
Gå nu in en komiker!
